Kämpa, kämpa – men se till att din produktivitet inte lider

Julkaistu 11.12.2019

De andra har redan gått hem, men du jobbar på så att det bara ryker om det. Alla kunskapsarbetare borde då och då kritiskt granska sitt eget sätt att arbeta. Här är några av mina egna välbeprövade sätt att handskas med stress.

Ibland är man tvungen att kavla upp ärmarna och offra mycket mera tid än man ursprungligen hade tänkt sig, men på lång sikt korrelerar långa arbetsdagar på kontoret inte nödvändigtvis med produktivitet. När man arbetar hårt är det också lätt hänt att man lurar sig själv; det är skillnad på att utföra många arbetsuppgifter ordentligt, och på att utföra rätt arbetsuppgifter.

Ibland är mindre mera, eftersom hjärnan blir slutbränd om man hela tiden strävar efter att producera och arbeta fokuserat – inte utför idrottsmän heller 40 timmar fysisk träning i veckan. Du kan hamra på tangentbordet tills det knakar, men du kunde kanske sköta jobbet på ett fiffigare sätt - gärna också med en mindre ansträngning och utan att ta ut dig själv.

Så bråttom, att man inte ens hinner tänka efter

När man arbetar med kunskap skall man se till att man också har energi över till att lära sig och ta in ny information. När man ibland låter tankarna vandra ger man samtidigt plats åt de undermedvetna tankeprocesserna, vilket igen helt obemärkt förbättrar din förmåga att lösa problem. Det lönar sig att lägga lite tid på att kretsa kring problemet och bolla med olika alternativ. Kanske läsa några artiklar och diskutera med en eller ett par personer. Och när man kör fast är det bara att på nytt stanna upp och tänka efter en stund.

Som programmeraren Olve Maudal sade: “En professionell insats brukar inte vara någon några kilometers spurt, där målet väntar i ändan på en stenlagd väg. Ett projekt är snarare som att springa en slags orienteringsmaraton i mörkret och med en dålig karta. Om du springer för fullt åt ett håll kan du kanske imponera på någon enstaka förbipasserande, men du kommer knappast i mål.”

Det lönar sig alltså att dosera sitt aktiva tidsanvändande med eftertanke, eftersom ständigt presterande vanligen sker på bekostnad av utvecklandet och den personliga utvecklingen – en råtta kommer inte heller framåt när han springer i sitt ekorrhjul, inte fast han skulle trivas där. Man kan förstås inte alltid själv påverka tidtabellerna. Det är ändå bra att ärligt granska sitt eget jäktande och stressande och vid behov utveckla sitt sätt att arbeta. För mycket brådska tar mera än det ger.

Dela denna sida