Vad får du ut av det du har investerat i utbildning?
När vi talar om utbildning använder vi ofta ord som inlärning, förnyelse, förändring, utveckling. De är alla positiva och dynamiska ord. Men vad är det som följer på de här positiva sakerna, vad leder de till?
Utbildning är alltid i sig något positivt, även om det också inkluderar en mental, tidsmässig och ofta också ekonomisk insats. Vad är det egentligen frågan om då en finsk organisation som förmedlar föredragshållare till seminarier presenterar så gott som alla sina utbildare med orden “imponerande talare”? Vad är det vårt företag egentligen lovar, då vi lovar att våra utbildningstjänster leder till en “imponerande tillväxt”?
Är det möjligt att mäta effekten av en utbildning?
I mitten av 90-talet började man i större utsträckning fundera över vilken effekt utbildningen hade, och det var då jag själv började intressera mig för det här. En av personalcheferna i vår dåvarande koncern var på en konferens i USA, och hämtade därifrån med sig formler för hur man skulle beräkna effekten. Med hjälp av de här formlerna räknade vi sedan ut utbildningens räntabilitet – återbetalningen av investeringen. Vi kolleger förundrade oss alla över det här och försökte tillämpa det på det vi själva höll på med. Trots att vi var en ingenjörsorganisation konstaterade vi ganska snabbt att man inte kan räkna ut nyttan och effekten av utbildningar på samma sätt som man räknar ut till exempel återbetalningstiden för en maskin- eller systeminvestering.
En utbildning som har en effekt, leder också till en förändring
Ett annat exempel på hur man kan tolka effekten av en utbildning är till exempel EU:s utbildningsprojekt, där ett av de viktigaste kriterierna man ställer är just utbildningens effekt. Det här tolkade man väldigt länge så, att utbildningen i allmänhet resulterade i en publikation och ett avslutande seminarium, med hjälp av vilka man så att säga kunde sprida resultaten. Som tur var lärde vi oss av det här och senare öronmärktes en stor del av projektfinansieringen uttryckligen för att man skulle utnyttja resultaten i praktiken och integrera dem i strukturerna, för att uppnå önskat resultat och därpå följande förväntade eller mätbara nytta - det vill säga effekten. Ett effektmål innebär alltså i allmänhet att det händer något positivt och lönsamt antingen ur individens, företagets eller samhällets synvinkel.
Om utbildningen inte leder till någon skillnad - får man då pengarna tillbaka?
Hur man skall mäta effekten är, och kommer också i fortsättningen att vara, en intressant fråga. Ibland lovar de som säljer utbildningstjänster rabatt, eller till och med pengarna tillbaka, om man inte med hjälp av utbildningen eller kursen uppnår önskade resultat. Det här fungerar om det till exempel gäller att komma in på ett universitet eller att komma igenom en examen, eller något annat tydligt och mätbart resultat på ökad kunskap. Men hur skall man binda pris och effekt på skalan input (köp av utbildning X €) – output (sex kursdagar) – resultat (inlärning) – effekt (något arbete blir effektivare, vilket till exempel leder till inbesparingar), när det gäller till exempel en förmansutbildning eller handledning vid omfattande organisationsförändringar? Och hur försäkrar man sig om att effekten inte är icke-önskvärd?
När man köper utbildningstjänster borde man fundera över vilka resultat och effektmål man vill uppnå med den utbildning som man står i beråd att köpa. Vad är en synlig förändring i individernas, teamens eller organisationens verksamhet? Men det här är inte ännu tillräckligt. När man vill att något skall leda till ett resultat, lönar det sig att slå fast vad det egentligen är man vill få till stånd med den förändrade verksamheten. Det lönar sig att fundera noga över hur man tänker mäta kvalitet och kvantitet på den önskade effekten och att skräddarsy indikatorerna för den egna organisationen. Det lönar sig att satsa särskilt på just den här sista punkten, för att senare kunna bedöma om utbildningen faktiskt har varit en lönsam investering.